Martin ger några värdefulla tips om en gratis energikälla
Jag vill tipsa alla som grunnar på energi och värmesystem att undersöka solvärme som en del av lösningen. Energimyndigheten har tester och länkar till producenter och återförsäljare.
På taket har vi tio kvadratmeter solvärmepaneler av en rätt basic sort. De absorberar solenergi och värmer med hjälp av (just nu) en sprit/vattenblandning som lämnar av energin in till det ordinarie värmesystemet. Givetvis får vi bara fri energi in så länge solen är över horisonten/träden. När det är mulet blir det lite mindre. Men min poäng är, att vi alla äger fastigheter som inte bara använder energi. Om man vill så kan man även producera energi. (Ja, investeringen betalar sig).
Just nu, när jag skriver detta, är det nollgradigt ute. Men i solvärmesystemet är det 55–60 grader. Vi har ett flöde på ca 2 liter /minut. Det ger en ineffekt på ca 3,5 kW just idag. Det är rätt okay med tanke på att det ännu bara är i början av mars.
Sommartid har vi mycket mer energi än vi behöver. Hade vi grävt ner rör bredvid el och telekablar i marken i höstas så hade vi som har solvärme kunnat sälja varmvatten till övriga grannar. Och det hade varit billigt att köpa eftersom vi redan gjort investeringen i energiproduktionen och energiråvaran är gratis :-)
Jag har fått ett par frågor till om solvärme.
Först: Det är skillnad på solvärme och solceller:
Man skall även skilja mellan plana solfångare och vacuumrör. Båda värmer ditt vatten, men det är lite olika teknik, verkningsgrad, utseende och pris.
Solvärme gör mest nytta i hus med vattenburen värme, man kan då både värma tappvatten och vattnet till elementen. Man får bäst utväxling om man ha någon form av ackumulatortank. Energimyndigheten säger 500–750 liter för 10 m2 solfångare. (Vi fick plats med två tankar á 750 liter.)
Solvärmesystemet kostar omkring 50.000 kronor för en villa. Eftersom det ändå måste kombineras med annan uppvärmning så är det många som sparar in på denna kostnad. Räknar man på hur mycket energi som den producerar så får man tillbaka pengarna efter 10-20 år. Skulle priset på energi stiga under denna tid så kan man räkna hem kostnaden snabbare. Idag får man dessutom bidrag för installation av solvärme.
Givetvis måste solvärmesystemet kombineras med någon annan form av uppvärmning. Det är populärt med modern ved/pellets (vilket vi har), men det går även bra om man har värmepump – som man då slipper använda halva året. Vi har även ett bergvärmehål, men det är för grunt borrat för att räcka till. Vi var skulle varit tvugna att borra ett nytt hål och installera ny värmepump. Det går även att kombinera solenergi med elpatron eller oljepanna, bara man har en ackumulatortank att ladda energin i.
En speciellt trevlig variant finns i vissa fall av bergvärme: Man kan sommartid "ladda" sitt berg med värme från solfångarna. Det fungerar dock inte om man har mycket strömmande vatten i hålet – värmen leds då bort. (Men å andra sidan så har man då troligen inte problem med minskad verkningsgrad av värmepumpen om vintern.) På detta sätt kan man få ut ännu mer energi eftersom man sparar sommarvärme till vintern.
Bäst är om man redan vid ombyggnation kan integrera solfångarna i fasad eller takkonstruktion. Man kan då ta en del av dess kostnad som materialkostnad som man slipper lägga ut på vägg/tak.
Vi har plana solfångare som ligger på taket. Hade jag gjort om det idag så hade jag funderat på att installera dem vertikalt. Detta för att nyttja vår- och höstsolen bättre och samtidigt minska exponeringen mot solen mitt på högsommaren.
Vi köpte våra av en firma i Dalarna (Solentek) som jag kände förtroende för, men det finns många som levererar bra saker. Framför allt kan man behöva en bra rörmokare som hjälper till att installera systemet. Vårt system är hela tiden aktivt. Så fort det blir en temperaturskillnad (även om det skulle bli mitt i vintern) på fem grader mellan värmeenergin i solfångarna jämfört med ackumulatortanken så startar cirkulationspumpen och laddar in vad som går. Läs mer på: