Villasamhället Hästhagens Historia

Hästhagen har under århundraden varit en mindre jordbruksfastighet under Nacka gård som omfattade det område som idag är Nackareservatet. Här har säkert bott människor mycket länge. Järnåldersgravarna i byns omdelbara närhet tyder på det. Kyrkböckerna redovisar många människor, både brukare och tjänstefolk, som bebott fastigheten. Säkert har man också tidvis haft dagsverkesplikt mot Nacka gård. Den siste ägaren till Nacka – innan Stockholms stad köpte marken 1939 – var bryggaren Friedrich Neumüller. Friedrich avled 1892 men marken kvarstod i familjens ägo.

Den 2 juni 1902 köpte sonen, och dåvarande bryggeridirektören Otto Emil Neumüller loss den avstyckade fastigheten Hästhagen från familjens då nybildade bolag Skarpnäck-Nacka AB, där han även var direktör och styrelseledamot. År 1905 köpte han till och införlivade ytterligare ett stycke mark, öster om nuvarande Villavägen, med Hästhagen och området fick den storlek som består än i dag. Familjebolaget ägde också, förutom Nacka gård, även Skarpnäcks gård med tillhörande mark samt gården Klisätra, norr om Ältasjön. Familjen ägde alltså ett mycket stort sammanhängande markområde söder om Stockholm.

På Hästhagen lät Neumüller riva den gamla gården och på den så frigjorda marken uppförde han ett nytt corps de logi för sig och sin familj. Han anlade även ett större stall/fähus samt ekonomibyggnader och personalbostäder. Ett hus för en generatoranläggning uppfördes också för att förse anläggningen med nymodigheten elektrisk ström. Även husen på Hästhagsvägen 11 och 23 emanerar från denna tid, dock har de under årens lopp byggts om och delvis skiftat utseende.

Marken runt fastigheten kultiverades och odlades upp med en myckenhet olika trädgådsprodukter och under mark anlade man ett rörnät för att smidigt kunna nå alla odlingarna för bevattning.

Vattnet pumpades från Nacka ström med en sinnrik apparat – en vädurs­pump som drevs av det vatten den själv pumpade. Vattnet fördes via en lång rörledning till en tankanläggning på tomten nuvarande Hästhagvägen 12 och därifrån gick vattnet med självtryck ut i rörsystemet under odlingarna.

För dricksvattenbehovet borrades en brunn på nuvarande tomten Hästhagsvägen 15. Därifrån pumpades vattnet till en tank på huvudfastighetens vind och leddes därifrån vidare till de olika tappställena.

En större mängd fruktträd planterades även och tre stora växthus anlades. Ett flertal bikupor placerades också ut för att sköta pollineringen av odligarna samt att ge ett överskott av honung. De var Neumüllers speciella skötebarn. De syns på bilden av huset som en rad mörka prickat på ängen till vänster om byggnaden.

Varje vecka kördes ett stort lass produkter från gården med häst och vagn in till Stockholm för avsalu. För eget vinterförråd hade man ett kombinerat förråd och rotfruktskällare på tomten Erstavägen 6. Odlingarna fanns delvis kvar även efter Erstas övertagande av gården 1935. Dock behöll man då endast ett av växthusen. Ersta höll också en smärre fårhjord som inhystes i den gamla generatorbyggnaden. Fåren drevs på dagtid runt på olika beten i Hästhagens omgivningar.

Här nedan finns en avskrift av köpekontraktet för Hästhagen. Den har tillhandahållits av Inga-Lill Stolpe (f. Högberg) på Östervägen 3. Inga-Lill är barnfödd och uppvuxen i Hästhagen. Hennes föräldrar tillhörde de allra första inbyggarna och deras hus stod klart för inflyttning redan 1926.

Inga-Lills föräldrar innehade också Hästhagens allra första matvaruaffär i undervåningen på sitt hus på Östervägen 3.

Ron och Ralfven som omnämns i kontraktet, skall naturligtvis vara Kon och Kalfven. Det är inte alltid lätt att skriva av efter handskriven förlaga.

Vy från öster. Ungefär från kullen nuvarande Smedjevägen 28. T.v. skymtar trädgårdsmästarbostaden, Hästhagsvägen 11.

Avskrift av köpehandlingen för Hästhagen.

Styckningskarta för köpet. Vänstra delen avser köpet 1902 och den högra delen köpet 1905.
Högerklicka gärna på bilden för att tanka hem och studera den i större format.