Back Hem

Hästhagen

Erstagården

Erstagården efter första utbyggnadssteget. Växthuset finns kvar men stallet är rivet och den nya sjukhusbyggnaden ligger där stallet och stallbackacksvägen låg. Västra delen av stallbackauppfarten är nu körvägen upp till kökets varumottagning.

Hästhagen

Erstagården

Erstagården efter första utbyggnadssteget. Gamla potatislandet är nu utfyllt och omgjort till gräsmatta.

Hästhagen

Erstagården

Erstagården vid andra utbyggnadssteget. Växthuset är nu rivet och man börjar förbereda för den nya sjukhuskroppen som kommer att ligga med kortändan ut mot Hästhagsvägen.

Hästhagen

Erstagården

Erstagården vid andra utbyggnadssteget.

Hästhagen

Karamellvillan

Karamellvillan, Hästhagsvägen 5. Hästhagsborna tyckte att den söta lilla villan såg ut som en konfektbit. Därav det något märkliga namnet. I bakgrunden ser man Erstagårdens gamla stallbyggnad med dess uppfart från Smedjevägen och till höger om detta skymtar ett av de tre ursprungliga växthusen. Villan till höger är "Väg­svenssons" hus, Hästhagsvägen 7. Lägg märke till nivån på Hästhagsvägen i förgrunden och björkarna som skymtar i de båda bildkanterna. Hästhagsvägen var kantad av en björkallé fram till Erstagårdens infart.

Hästhagen

Erstagården

Söndagsskolan på trappan till Erstagården. Längst upp till höger står söndagsskolelärarinnan, sömnadsläraren Ellen Persson och till vänster Birgitta Karlsson från Fruktvägen 8. Hon skötte pianospelet i söndagsskolan. C:a 1950.

Hästhagen

Erstagården

Erstagården hade en egen fårhjord om c:a 15 får och en bagge. Ett par patienter drev på sommaren hjorden på olika beten i och utanför Hästhagen. Här syns några av dem med sina lamm framför handarbetssalen/vävstugan tillsammans med trädgårdsmästaren, fröken Henriksson, och Anna Flygare som ansvarade för fåren.

Hästhagen

Erstagården

Potatissättning under överinseende av föreståndarinnan, syster Hanna, i traditionell sköterskeuniform. Så gott som all mark på Erstagården var uppodlad med olika slags nyttoväxter för sjukhemmets hushåll.
Hästen Putte assisterar med sin kusk Sven Svensson från Hästhagsvägen 11. På vintern drog Putte också snöplogen på våra vägar i byn.

Nacka

Stora Sickla gård

Stora Sickla gård låg där uppfarten till Fredells parkeringsdäck nu ligger. Bilden är tagen vårvintern 1969. Hit gick ursprungligen Sickla allé. Huset brann 1989 och resterna revs, trots protester från många som ville bevara den historiska gården. (Googla på "Konventikelplakatet").

Hästhagen

Nya infarten vid Nacka kvarn

Alldeles i början på 1960-talet ändrades Hästhagens anslutning mot Ältavägen från att gå nedanför – norr om – till att gå ovanför – söder om – kvarnen.
 Den gamla uppfarten från kvarnen, innan bergskärningen, har passerat såväl norr som söder om denna men inte haft samma sträckning upp emot Majbrasberget som idag, utan gjorde en skarp sväng efter kvarnen, upp emot vad som idag är Järlagården. De rader av träd som står framför Järlagården och upp mot Scoutstugan, är resterna av den allé som då kantade gamla vägen över berget till torpet Hästhagen.
 På berget i bakgrunden (Majbrasberget), syns den större av Järla IF:s gamla hoppbackar. Den mindre låg i svackan bakom tomterna Smedjevägen 5 och 7.

Hästhagen

Familjen Janby

Hela familjen Janby utanför sin nybyggda stuga på Smedjevägen 7.

Hästhagen

Källbacksvägen

Den branta backen som utgör början på Källbacksvägen – "Himmelsbacken" – görs om till en trappa. Slut på all halsbrytande kälkåkning. I bildens vänstra kant, bakom trädstammen, skymtar gaveln och dörren på bassänghuset som innehöll de tre stora vattentankarna till Erstagårdens irrigationssystem.

Hästhagen

Hästhagsvägen 15

Tomten Hästhagsvägen 15 förblev länge i Erstas ägo och obebyggd. Här låg då busshållplatsen innan den flyttades bort till lekplatsen. Här fanns också Erstagårdens ursprungliga dricksvattentäkt.

Hästhagen

Hästhagsvägen 15

Tomten Hästhagsvägen 15,

Hästhagen

Nacka kvarn

Husen på kvarnplan vid Nacka kvarn. Den lilla stugan som syn i bakgrunden tv brann ner och återuppbyggdes inte. I bildens vänstra framkant syns en liten del av det hus där brandsprutan förvarades.

Hästhagen

Gudmundssons kiosk

Elsa Gudmundssons kiosk på Hästhagsvägen 23. Strategiskt placerad vid badgästernas passage ned till badplatsen vid Källtorpssjön.

Nacka

Trådlastbil

På 1940–50-talen fanns det ett trådbussnät för eldrivna bussar i Stockholm. Kvarnen på Kvarnholmen uttnyttjade också detta nät för att transportera mjölsäckar till järnvägen vid Södra stations godsterminal med eldrivna lastbilar. Vissa bilar drog till och med en liten släpvagn för att öka transportkapaciteten. Södra stationsområdet är numera bebyggt med bostäder.

Nacka

Nacka kyrka

Nacka kyrka omgärdad av sitt gamla staket.

Nacka

Nackanäsbron

Gamla vägbron vid Nackanäs.

Nacka

Nackanäs värdshus

Nackanäs värdshus i lite äldre upplaga.

Nacka

Nackanäs brygga

Nackanäs värdshus hade en egen brygga mot Långsjön (Sicklasjön) för att slippa öppna vägbron, då passagerare anlände från Stockholm söder med värdshusets egen ångslup Nackanäs. Slupen kallades allmänt för "Nackapelle" i folkmun. Här har den lagt till vid bryggan. På motsatta sidan av sjön syns huset Lilla Nynäs.

Nacka

Nackanäs värdshus

Nackanäs värdshus i sin moderna tappning. Värdshuset brann ned 1960.

Nacka

Nackanäs värdshus

Nackanäs värdshus i fonden och lite av gamla Nackanäsrakan till vänster. Dock inte den äldsta sträckningen. Den gick högre upp i slänten mot Nacken.

Nysätra

Villa Plania

Villa Plania som gett namn åt Planiavägen som går från Nacka station till Ältavägen (numera Nackanäsvägen) byggdes 1897 och låg i hörnan Ältavägen–Planiavägen. Villan var ursprungligen ingenjören Charles Rudolphs bostad. Han var ägare till fabriken Rudolph & Rylander som tillverkade kolbaserade produkter, bl.a batterier och kol till bågljuslampor, vid Henriksborg, Henriksdal. Namnet Plania kommer från Rudolphs första anläggning i södra Polen och som låg just i området Plania.

Nysätra

Villa Plania, Kolspetsen

I dungen ba­kom Villa Plania låg också en fabriksbyggnad där Rudolphs tillverkade kolprodukter såsom bågljusspetsar o.dyl. Den kallades, liksom även fabriken vid Henriksborg, kort och gott för Kolspetsen. Tomten och byggnaden övertogs av SPV – Svenska Presisionsverktyg – som låg i byggnaderna på Planiavägens västra sida, mellan Nackanäsvägen och Järlaleden. Byggnaden anlades 1914 och revs 1985 för att ge plats åt de kontorshus som finns där idag.

Trollebo

Villa Trollebo

Villa Trollebo låg i hörnan Ältavägen (numera Gillevägen) och Långsjövägen mitt emot Sickla skola. Nu Ligger fyra villor på tomten.

Nacka ström

Storhagen

En gång i tiden låg det en torpstuga vid gamla byvägen. Från Hästhagen sett strax förbi Stengärdet där vägen rundar Källtorpssjöns östra spets och sedan korsar sjöns utlopp mot Dammtorpssjön och fortsätter bort mot Källtorps och Tenntorps gårdar. Torpet hette Storhagen och kallades ibland även för Söderhagen. Torpet sorterade under Nacka gård och hade ingen egen odlingsmark utan tjänade endast som bostad. De första dokumentationerna av torpets existens, dyker upp i skrifter från 1600-talet och försvinner någonstans mot mitten av 1700-talet. Ingen byggnad finns nu kvar på platsen men resterna av den gamla tomten kan skönjas än i dag ehuru beväxt med buskar och träd. (forts på nästa bild)

Nacka ström

Storhagen

I Nacka kapells gamla husförhörs- och kommunionslängd kan man finna anteckningar om personer som bott på torpet. Prosten Fröselius, verksam vid Nacka kapell från 1679 till sin död 1697, har bl.a. i sin minnesbok skrivit om "hustrun Anna" som hade några kontroverser med sina grannfruar. Hon hade beskyllt änkan i Jakobstorp för trolldom och blev av Fröselius instämd till prostetinget för att avge förklaring. Hon skall då ha sagt till änkan på Jakobstorp att: " Jag skall gå dit, men du skall rida på en ko!". Detta lät ju som någon slags häxeri och Fröselius stängde av kvinnorna från nattvarden tills de kommit in med en förlikningsskrift.
 Vi ett annat tillfälle beskrivs hur Anna vid ett kyrkobesök tappat besinningen och skakat om torparhustrun på Sågtorp och knuffat henne framför en häst. Ett svårt sabbatsbrott som enligt Fröselius måste plikats i stocken eller på pliktpallen vid kyrkan.
 Under det tidiga 1700-talet kan man se att kyrkböckerna upptar en myckenhet flyktingar. Det är resultatet av "Den stora ofreden" 1700–1721, då Sveriges fiender Ryssland, Polen, Tyskland och Danmark återtog de områden som Sverige tidigare hade tillskansat sig under Stormaktstiden. Det gick inget vidare för Sverige och Stormaktstiden var nu definitivt förbi och landet bankrutt. Alla Nackas gårdar fick ta emot och inhysa människor som flytt från de gamla besittningarna och prästen på Nacka kapell fick ytterligare folkbokföring att sköta.

Nacka ström

Utdrag ur Nacka Kommunionsbok från 1720

Detta är en anteckning ur Nacka kapells nattvardsbok från 1720. Inte helt lättläst.
"Elliest utom församblingen en gammal fattig Bätlman som söker i marken sin föda hoos Christ. milda mänijskor och plägar mäst wistas här i församblingen; Hans nampn är Jacob Andersson Bergh"

Hästhagen

Hästhagsvägen 13

Familjen Oskarssons första hus på Hästhagsvägen 13. Till höger skymtar övre gaveln på Erstagårdens rotfruktskällare/förråd.

Hästhagen

Brandansvariga

Brandkår får inte tillkallas lättvindigt. Ett grannlaga arbete som måste utföras av speciellt betrodda personer.

Sickla köpkvarter

Innan Järlaleden

Innan Järlaleden anlades och Atlas Copco byggde ut sin verksamhet på det som idag är Sickla köpkvarter, var detta en av Nacka soptippar. Här är en bild tagen från ett av husen uppe på Atlasvägen. Till vänster ser man Finntorpsområdet och rakt fram ligger Kyrkviken. Den smala vägen framför viken är den ursprungliga Planiavägen.

Sickla köpkvarter

Innan Järlaleden

Här har Atlas Copco börjat ta soptippen i anspråk med förrådsbyggnader och som uppställningsplats för färdiga maskiner. Till höger ser man lite av den nyanlagda idrottsplanen. Arbetena med anläggning av Järlaleden har också kommit igång så smått. Byggnaden med den höga skorstenen är "Kolspetsen" som låg på Villa Planias tomt.

Sickla köpkvarter

Innan Järlaleden

En mer detljerad bild av Planiavägen mot Nacka station vid Saltsjöbanan. I fabrikslokalen (sodafabriken) tillverkades såpa och rengöringsmedel vilket stundtals spred en ganska skarp doft över området. Fabriken övertogs sedan av AB Kirsch som tillverkade mera luktfria gardinstänger.

Sickla köpkvarter

Nya Järlaleden

Här har Järlaleden kommit på plats. Ingen rondell i korsningen med Planiavägen ännu och som kan skönjas, är det även vänstertrafik som gäller. Sickla köpkvarter är ännu inte ens påtänkt, utan hela området nyttjas av Atlas Copco. I förgrunden syns idrottsplatsen och SPV:s nybyggda fabrikslokal. I bildens mitt syns "Kolspetsen" med sin höga skorsten.

Atlasvägen

Vy mot Hästhagen

Denna bild bör vara från 1954, då inga radiomaster syns vid Hästhagen. Skolan första byggnad (taket i förgrunden) var klar för inflyttning till vårterminen 1954 och radiostationen togs i bruk hösten 1956. Taket på skolans vaktmästarbostad är här ännu inte färdiglagt. Huset bakom vaktmästarbostaden är Nåbrings livs, en av tre matvaruaffärer i området. Där fanns också Konsum samt A. Johanssons speceri- och viktualieaffär och en kiosk. Vid Hästhagen kan man svagt skönja den större av Järla IF:s hoppbackar.

Sickla skola

Vy mot Hästhagen

På denna bild är radiomasterna på plats. Bygget av SPV:s nya fabriksbyggnad är också på gång bakom vad som skall bli idrottsplatsen. Året bör alltså vara 1956 eller -57, då fabriken stod klar under 1957.

Sickla skola

Vy mot idrottsplatsen

Här är SPV:s nya fabrik färdig. Idrottsplatsen är också iordningsställd och skridskobanan spolad. I högerkanten, bakom SPV:s lilla fabriksbyggnad, ser man gaveln på Villa Plania.

Planiavägen

Vy mot Nackanäsvägen

SPV:s nya fabrik med sin svängda fasad och Villa Plania.

Järla sjöstad

De Lavals Ångturbins AB

De Lavals fabriker vid Järla var en av traktens stora arbetsgivare och kallades i folkmun rätt och slätt "Ångan". Det mesta är idag rivet för att ge plats till stadsdelen Järla sjöstad. I bakgrunden skymtar siloanläggningen på Kvarnholmen.

Nacka ström

Ältavägen

Gamla Ältavägen vid Dammtorpssjöns norra spets. Alldeles i kurvan, kan man skönja de stolpar som var en del av den stora grind som kunde fällas ut över vägen som vägspärr. En lämning från andra världskriget. En likadan grind fanns vid Nacka kvarn för att spärra vägen till Hästhagen.

Sickla bro (Sickla station)

Atlas Copco

Sickla bro vid 1900-talets början. Här ligger Atlas Copcos första byggnader, det dåvarande Atlas Diesel till vänster om Ältavägen, nuvarande Sickla industriväg. Byggnaden med skorstenen på höger sida om vägen är Westerdahls jästfabrik. Huset i förgrunden, i korsningen Ältavägen - Värmdövägen, är Ecks fabriker där man tillverkade värmeradiatorer. Tillverkningen krävde mycket svetsarbete och för det ändamålet producerade man acetylengas genom att begjuta kalciumkarbid med vatten. Detta gav en vitlöksliknande odör som ofta bredde ut sig över omgivningarna. Speciellt då man pumpade över den förbrukade karbiden till tankbilar för bortforsling. Sickla strand är, som synes, ännu inte uppfunnet men man kan skymta gamla tvätten (nu riven) med sin skorsten vid gränsen mot Trollebo. Husen i Sickla Strand anlades i slutet av 40-talet som arbetarbostäder för Atlas.

Sickla bro (Sickla station)

Korsningen

Sickla bro senare. Tidigt 60-tal. Vänstertrafik råder och Värmdövägen har gjorts trefilig. Riktningen på mittfilen ändras beroende på åt vilket håll rusningen går. Hängskyltarna som angav riktningen, ändrades manuellt av polispersonal. Några otäcka olyckor hände här vid korsningen, då bilister misstog sig på vilken riktning som gällde i mittfilen.

Finntorp

Settervallska villan

Byggd 1896 av redaren Jacob Gustaf Setterwall. Villan ritades av arkitekten Johan Laurentz. En av Nackas äldsta byggnader.

Nacka-Värmdö

Busstrafiken

Wallenbergägda bussbolaget BSBV (Busstrafiken Stockholm Björknäs Värmdö) stod, tillsammans med Saltsjöbanan, för kollektivtrafiken i Nacka-Värmdö-Saltsjöbaden-området. Här syns buss linje 15 Hemmesta vid ändstationen. Chaffisen och polettnicken (konduktören) tar sig en rökpaus innan avfärd. Bussen är, som synes, byggd för vänstertafik och dörrarna sitter föjaktligen på vänster sida.

Vikdalen

Konsum

Förr i tiden då människor inte var så rörliga som idag, man hade inte bil, fanns det många små lokala butiker. Som denna i Vikdalen.

Hammarby sjöstad

Hammatby hoppbacke

Där Hammarby slalombacke ligger idag, fanns ursprungligen en tämligen hög hoppbacke som byggdes av Djurgårdens idrottsförening 1919 och revs 1963. Huvudsakligen pga omfattande skadegörelse. Hopplängden låg runt 50-60 m. Delar av dagens slalombacke utgörs av den gamla hoppbackens underbacke. Backen byggdes upp ytterligare på höjden genom tippning av rivningsmaterial på toppen. Lägg märke till frånvaron av Lugnet/Hammarby sjöstad på bilden. Den lilla stugan rakt ut från backen, vid kanalen, är den gamla slussvaktarstugan.

Hammarby sjöstad

Hammatby hoppbacke

Redan 1955 hände det att det var dåligt med snö, trots att vintrarna generellt var relativt kalla och snörika. Här kommer järnvägsvagnar med snö från Dalarna till en tävling i Hammarbys hoppbacke. Vagnarna fick lyftas av järnvägen och ställas på en trailer för att dras med lasbil till backen.

Sickla

Nya Tallbacken byggs

I slutet på 50-talet, bestämde man på Atlas Copcco Atlas att man behövde fler och modernare arbetarbostäder. Sålunda satt man igång byggandet och rev då de röda arbetarbostäder som fanns på Tallbacken sedan tidigare. Där fanns även en dansbana som fick vika för de nya tiderna.

Sickla

Nya Tallbacken byggs

De hus som stod kvar under byggtiden fick tjänstgöra som personalutrymmen för byggarna.

Sickla

Gamla Tallbacken

Innan rivningarna startade, såg det så här idylliskt ut uppe på berget.

Sickla

Gamla Tallbacken

På 50-talet skickade Copco talangscouter till Italien föer att ragga arbetare till sin verksamhet som nu blomstrade i den ökade marknaden efter kriget. De italienare som först kom hit inkvarterades i dessa röda längor som som stod i slänten efter Ältavägen (numera Gillevägen), mitt emot nuvarande nedfarten till Sickla Strand. Copco hade också flera manskapsbaracker runt om i Sicklaområdet.

Hästhagen

Gamla Hästhagens gård

Foto av okänd ålder men sannolikt slutet av 1800-talet eller tidigt 1900-tal. Här syns Hästhagens gård som den stod innan Neumüller rev den för att anlägga sitt corps de logi. Lägg märke till de många bikuporna som står till höger om gården. Barnen på bilden kan möjligen vara barnen Schierman. Johan Shiermann var anställd på Neumüllers bryggeri och flyttade ut till Hästhagen som trädgårdsmästare, för att sköta jordbruket där. Shiermans dotter Anna gifte sig med snickaren Harald Carlqvist från Nacka gård 1909 och de byggde sedan huset på Källbacksvägen 11, då tomterna styckats i Hästhagen.

Hästhagen

Styckningen

Lantmätarens karta över styckningen av Hästhagen.

Hästhagen

Överblick

Flygfoto över Hästhagen 1936.

Nackanäs

Överblick

Flygfoto över Nackanäs 1936.

Hästhagen

Jägarvägen 3

Ont om pengar var det gott om när Hästhagens nybyggare började etablera sina hus. Man fick vara arbetsam, sparsam och uppfinningsrik. En källa till materialanskaffning var Augustendals bilfabrik som importerade amerikanska bilar. Bilarna anlände till Sverige förpackade i trälådor. Lådorna var attraktivt byggmaterial bland Nackas nybyggare och finns nog fortfarande inspikade i många nackahus. Här är en bild från 1929-30 och föreställer Einar och Maria Anderssons första stuga på Jägarvägen 3. Där bodde den unga familjen Andersson medan de arbetade med att bygga sitt nya, stora hus. Lägg märke till de schablonmärkta lådsidorna, som avslöjar materialets ursprung.

Hästhagen

Nacka kvarn

Hästhagens gamla uppfart vid Nacka kvarn år 1900. Bergskärningen fanns inte än och vägen är den som nu går upp till scoutstugan och sedan vidare över tomten Hästhagsvägen 8 och ned till Hästhagens gård. I förgrunden syns den 1940 nedbrunna kvarngården och framför den det röda huset som ligger där än idag.

Danvikstull

Danviksbron

Infarten till Stockholm såg lite annorlunda ut 1925 mot för idag.

Gunnar Hedes saga, filminspelning vid kvarndammen

Personalfärjan i kvarndammen

I början av 1920-talet spelade Mauritz Stileer in filmen "Gunnar Hedes saga" efter en kraftig transkiption av Selma Lagerlöfs "En herrgårdssägen". Filmen pulicerades 1923 och en del exeriörtagningar gjordes i Nacka. Familjen Kling, som sedemera köpte en dubbeltomt på nuvarande Hästhagsvägen 10, var regelbundna sommargäster vid Nacka gård och hyrde då logi i den 1940 nedbrunna Kvarngården. Sonen Nils, född 1913, lekte förstås i området kring Nacka gård och Nacka ström där man kunde segla med sina egenhändigt förfärdigade barkbåtar. Här följer utdrag ur Nisses berättelse i häftet "Så minns vi Hästhagen". "Under en sommar spelades filmen "Gunnar Hedes saga" in uppe vid kvarndammen. Det var demonregisören Mauritz Stiller som skötte inspelningarna. Filmningen utfördes på dammens östra sida och utrustningen var upplagd bakom de stora sprickblocken. För att få över folk och utrustning från vägen till inspelningsplatsen användes en liten repdragen färja vid Nacka gårds numera rivna tvättsuga. En dag stod Stiller på vägen vid "Färjeläget" och var förargad (vilket ej var så ovanligt) och sysslade, med något, jag vet ej vad. Plötsligt skrek han: "Finns det ingen här som har en kniv?" Det fanns det tydligen inte. Då var det en liten kille, som klev fram och lånade ut en kniv. "Har du kniv!" sa Stiller förvånad. Gissa om lillkillen var mallig."

Gunnar Hedes saga, filminspelning vid kvarndammen

Scen vid kvarndammen

Tagning av en dramatisk scen vid kanten av kvarndammen

Singoalla, filminspelning vid Söderby

Månesköldarnas borg

Mot 1940-talets slut spelade Sandrews in en film baserad på Viktor Rydberg roman "Singoalla". I denna förekommer en adelsfamilj, Månesköld, och deras hem är en borg. För ändadmålet byggdes två borgmodeller. En på Gärdet i Stockholm och en vid Söderbysjön i Nacka. Filmen, som regiserades av Lorens Marmstedt, hade sin premiär i Stockholm i december 1949. Här är den gigantiska borgmodellen vid Söderbysjön

Singoalla, filminspelning vid Söderby

Månesköldarnas borg

Här är bild 2 på den gigantiska borgmodellen vid Söderbysjön

Singoalla, filminspelning vid Söderby

Månesköldarnas borg

Här är bild 3 på den gigantiska borgmodellen vid Söderbysjön. Alf Kjellin spelar riddare Erland Månesköld och Viveca Lindfors Singoalla. Här utanför borgmodellen.

Singoalla, filminspelning vid Söderby

Månesköldarnas borg

Här är bild 4 på den gigantiska borgmodellen vid Söderbysjön

Hästhagen

Hästhagsvägen/fd.Källtorpsvägen

Dag Issjö cyklar på Källtorpsvägen, sedemera omdöpt till Hästhagsvägen. Året är 1949. Läggmärke till Stenkvists kiosk i Utsiktstrappan. En av Hästhagens två kiosker.


Back Hem