Nacka Gamla Kyrka
Gamla kyrkan vid Dammtorp
En gång i tiden spelade kyrkan en mycket mer central roll i samhället än den gör idag. Kyrkan stod för både viss utbildning, fattigvård och administration. Prästen var den naturlige myndighetspersonen i byn och den som ansvarade för folkbokföringen. I varje ny samhällsbildning blev kyrkan snart en nödvändig institution.
Det finns sannolika skäl att tro att Nacka inte varit något undantag och här bör ha funnits kyrklig verksamhet sedan den tidigaste industribildningens dagar. Man vet att Nacka varit tilldelat en predikant som sorterat under pastorn på Danviks Hospital. Nackas första dokumenterade egna kyrka anlades 1642. Exakt var kyrkan låg vet man inte men storleken har angetts till 14 alnar (8,3m) lång, 9 alnar (5,3m) bred samt 8 alnar (4,7m) hög och den hade 10 fönster och torvtak.
Den nya kyrkan vid Nacka Ström började byggas 1695. Initiativtagare till det nya bygget var prosten Olaus Fröselius som upprättade de fyra stamböcker i vilka hugade bidragsgivare kunde teckna sig för en gåva till kyrkobygget. Tre av dessa stamböcker finns fortfarande bevarade. Kyrkobygget varade under åren 1695–1697.
Kyrkan var uppförd i trä och hade formen av ett kors och låg på toppen av den gruskulle som låg norr om den nuvarande gamla kyrkogården vid Dammtorp, där bussen nu ha sin vändplats. Kyrkans långskepp var 33 1/3 alnar (18,6m) långt och 18 alnar (9,4m) brett. Från norra dörren till sakristian d.v.s lånskeppsbredden plus ena korsarmen – 24 alnar (14m). Sakristian 12 alnar (7m) lång och 8 alnar (4,7m) bred. Höjd från golvet till valvet 10 alnar (5,9m). Höjd från sockel tll nock 15 alnar (8,9m).
På 1890-talet behövdes grus till anläggningen av AB de Lavals Ångturbin vid det
som idag kallas Järla Industriområde. Även anläggningen av Saltsjöbanan tarvade en hel
del grus. Gruset började brytas ur den ås där kyrkan låg. Grusuttaget åt sig så småningom in under kyrkan och 1904 revs byggnaden. Den hade invigts den 2 februari 1697 och alltså varit i bruk i två hundra år. Nacka nya, och nuvarande, kyrka stod dock färdig 1892, så ett visst överlapp fanns och ingen behövde lida brist på andlig spis.
Få saker finns bevarade från den gamla kyrkan. Predikstolen och votivskeppet i nuvarande Nacka Kyrka kommer dock från den gamla kyrkan vid Nacka Ström. Även en ljuskrona, några ljusplåtar och mässingsljusstakar fann sin väg till den nya kyrkan. Arrendatorn på Drevinge gård, Johan Hugo af Trolle tog, för 450 kronor, hand om virket från den rivna kyrkan och skeppade det vintertid över isarna till Sågtorp där han uppförde en större villa av det. Där kan det sakrala virket beskådas än idag. Han tog även hand om de färgade, blyinfattade fönstren samt övrigt lösöre. Två lyktor förvärvades, vid auktionen efter Trolles död, av familjen af Petersens och hänger idag i Erstaviks kapell.
Ur Nacka kyrkbok CI:1 (1698-1786) över Räkenskaper och Födda/Vigda/Döda. Se bild nedan.
Inventarium uprättat öfwer Nacka Kyrckia och des tilhörigheter
Sielfwa Kyrckian är Korswijs opbygd af Furu timber på en stor och hög Stenmur, hwilken inom uti är paneladt och hwalfd med Bräder och wäggarne spijlade, men utanpå täckt med dubbelt Brädetaak som öfwer alt är tiärat och rödfärgadt tillijka med Wäggarne, hwaruti äro 8 fönsterluft och 32 st. fönster försedda med dubbla luckor, gångjärn, järnstänger, Bultar och Splinter, samt twenne dörrar i hallfwor på Norre och Wästre sidan med Låsar och Nycklar, hakar, gångjärn och Järnreglar. Warandes in uti färdig med golf af Bräder och 40 stycken Bänkar med dörrar, gångjärn och Järnreglar inne uti Bänkarna, samt ett lijtet skrank til Choret med gångjärn och Järnstängel, hafwandes en Läcktare på Norra sidan, hwartil är en Trappa med dörr och gångjärn, och der breda wid ett lijtet rum med dörr och gångjärn före, och på den Södra sidan en grå anstruken Predijkstool med Bildhuggare arbete, som har en lijten trappa under i Sacristigan med 3 Fönsterluft och 4 Fönster, hwar til äro luckor, gångjärn, Järnstänglar, Bultar och Splintar, gålfwet af Bräder och dörr med gånjärn, låås nyckel och handtag, hwarunder är ett Båårhuus med dubbel dörr, gångjärn, låås och nyckel.
Fotnot:
Johan Hugo af Trolle (1856–1904) var son i första giftet till spannmålshandlaren Fredrik Edvard af Trolle (1824–1888) och Sofia Albertina f.Westerberg (1830–1868, g.Trolle 1852) som bodde som arrendator, först på Nacka nedre kvarn och sedan på Nacka gård från 1856 till sin död 1888. Han disponerade därvid även Hästhagens gård.
Barnen af Trolle föddes då familjen bodde på Nacka gård. Johan Hugo kom sedemera att arrendera Drevinge gård dit också hans styvmor, Sofia Margareta (1821–1901, g.Trolle 1876) och ogifta syster Ebba Albertina Viktoria (1859-1935) flyttade efter faderns död. Senare flyttade styvmodern och systern till det hus som han byggde vid Sågtorp med virket från Nackas gamla kyrka vid Dammtorp. De bodde båda kvar där till sin respektive död. Systern förblev ogift hela livet. Själv slutade Johan Hugo sina dagar på Drevinge.
Beskrivninga av den "nya" kyrkan i kyrkboken över
Räkenskaper/Födda/Vigda/Döda, Nacka CI:1 (1698-1786)
Kyrkan på en målning i Erstagårdens stora sal.
I förgrunden syns kvarndammen och rättarbostaden.
Interiör från gamla kyrkan. Akvarell av Julius Kronberg 1850-1921.
|